carropacollege.blogg.se

Heeeeeeeej! Nu ska jag berätta om min jättebraiga dag igår! Min green day dag!

 

Vaknade av mig själv vid 6 och min första tanke var, GREEN DAY IDAG! Gjorde mig iordning, tog taxi och var framme vid arenan vid 9. Kanske ca 70 pers framför. Vid 12-1 tiden fick jag äntligen social kontakt med mina grannar i kön. Försökta prata med dem direkt på morgonen men fick inte så mkt respons.. så jag skypade med min syster istället haha. Så jag hängde med dem hela dagen, också hardcore green day fans. Heather och Stephen.

Hände inte så mycket under själva köandet. Sen kl 5 så strukturerades kön om för att göras redo för insläpp klockan 6. Vi skulle visiteras. Hamande i fel kö som vanligt för hon som visiterade i min kö var sjukt långsam... Men tillslut kom jag in. Stod då på ca 3e raden längst fram mitten av scenen. Ändå nöjd för de framför var korta. Men sen kommer en mamma med min 6 åriga dotter (?!?!) och ska fram och stå i mitten. Så då får jag en stor mamma och så hamnar en lång ginger jättekonstig kille framför mig(han och hans andra 13 årika killkompisar stod och tjaffsade och hen här rödhåriga var askaxig och stod och skröt om allt möjligt och betedde sig allmänt idiotiskt... ALLA i hand omkrets var trött på han!), så då ser jag inget, plus det är dålig luft bland allt folk, och jag hade bara en sak i huvudet. Jag ska fram. Arenan var rätt liten, inomhus, ska jag tillägga.

När förbandet best coast började spela så började det tryckas från alla håll, och jag planerade min tryckning så att jag blev tryckt(och såklar tryckte mig emellen lite själv) mellan mamma och rödtotten tills jag fick en hand om räcket, sen var det rätt lätt att komma emellan. När jag stod där försökte jag också se till att det inte blev så mycket tryck på den lilla flickan. Gingern kunde liksom lägga armen på huvudet, fattade inte att det var en människa...

Iallafall. Sen när förbandet hade spelat klart så var det klart vad som väntade. The pink bunny!!

Och sen....... JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA! Så kom dem. Mannen, myten, legenden. Mitt favoritband. Green day. Åh när jag tänker tillbaka så blir jag bara så fånigt lycklig!

Började med 99 Revolutions. GALET tryck, värsta jag varit med om. Folk svimmande, en efter en, föll som flugor. Lillflickan fick lyftas över... och sen.... sen skulle mamman över. Och hon var inte så särskilt nätt... Det värsta med att stå längst fram var att vakterna fick ställa sig upp framför mig för att lyfta över de svimmade bakom mig.... så där hamnade jag emellan, fick lite rötter och knän i huvuidet och vaktens mage i ansiktet.... eew. Men bortsett från det hade jag bästa platsen!!!!! Häll min plats under hela konserten!

Vet ej om det berodde på att arenan var rätt liten, eller att det inte hade ngn catwalk-scen, eller att Bilie är 100% ren.... Men vilken scennärvaro. Har inte känt SÅ stark närvaro och "kontakt" innan. Det var amazing. Och de ögonblicken när han sjöng och man fick ögonkontakt..... det var så sjukt j*vla sjuk känsla. Jag är här, för att se mitt favoritband, en av mina största inspirationer, som förändrade mitt liv, och han ser mig. Konstig sorts lycka.

 

Jag var så lycklig och glad under hela konserten, som var FANTASTISK!!!!!! Green day spelade totalt 28 låtar, höll på i nästan 3 timmar!!! Under de 3 timmarna, då fanns ingenting annat, bara levde i nuet. Skrek/sjöng med i varenda låt och njöt till 110%.

 

Billie sa "This is your night, what songs do you want to hear?" Och då skrek folk lite allt möjligt, så de spelade några gamla låtar som de inte spelar live så ofta, som var väldigt kul att höra! Det spelade bla Going to Pasalaqcua!!! En av låtarna jag taggade till dagen innan!! Det var aamazing!

 

Här kommer hela setlisten:

 

99 Revolutions
Know Your Enemy
Stay the Night
Stop When the Red Lights Flash
Letterbomb
Oh Love
Holiday
Boulevard of Broken Dreams
Stray Heart
Burnout
F.O.D.
Geek Stink Breath
Welcome to Paradise
Christie Road
Going to Pasalacqua
Highway to Hell / Rock and Roll
Brain Stew
St. Jimmy
Longview
Basket Case
She
King for a Day
Shout / California Dreamin' / California Here I Come / (I Can't Get No) Satisfaction / Hey Jude
X-Kid
Minority

Encore:
American Idiot
Jesus of Suburbia
Brutal Love

 

De i fetstil var mina favoriter för kvällen.

 

Och när de spelade Jesus of Suburbia................ OBESKRIVLIGT! Jag tänkte tillbaka på första gången jag hörde den, och så många gånger jag har hört den, så många gånge rjag har behövt höra den, att jag hade inte varit den jag är idag utan den låten. Så jäääkla mäktigt! Finnns inte ord.

Och sen spelade han Brutal Love, en låt från skivan som heter TRE!, en av mina favoriter från den plattan. Den är så fin så fin, och det var också magiskt att höra den live..

Fast sen, sen tog det slut. Jag stod kvar och väntade, de kan ju inte va slut utan Time of your life. Konserten kändes inte riktigt klar. Jag har inte njutit det där sista än, haft chansen att bara Nu.. nu är det slut och bara ta in allt. De SKA alltid spela den.. tycker jag.

Men aja, det var det ENDA som fattades.

Efter de va klara så fick jag ett billie-plektrum. Fick det av en snäll vakt. Så glad. Har velat ha ett jättelänge!

 

Efter konserten körde Stephen och Heather mig hem! Så glad jag träffade dem, jättehärliga människor! När jag kom hem var jag helt förstörd, på alla sätt. Min röst, mina knän, mina revben, mitt huvud, mina kläder, mitt hår, mitt smink och min bonnabränna. Västa ever. Gick och la mig, men kunde inte sova. Var high on life.

När jag vaknade, var jag precis lika lycklig som igår. Har hela konserten i huvudet. Allt. Så lycklig så lycklig och jag kan inte berga mig tills jag ser dem nästa gång!!!!! Fy fabian vad jag älkar green day alltså, och det kommer jag alltid att göra. Kalla mig emo, tönt, fjolla.. jag bryr mig inte, jag älskar dem!

 

Och här kommer lite bilder från kvällen!