carropacollege.blogg.se

(Eftersom jag inte har något internet i lägenheten än så får jag skriva detta i word nu för att publicera senare.)  

INLEDNING. Detta inlägg blev så långt att det kräver en inledning. I detta inlägg skriver jag allt ifrån vad jag gjorde i helgen till en aning diffus del där jag försöker förklara mina flashbacks när jag kom tillbaka till SM, till hur skört livet är. Enjoy.

I fredags fick jag ut mitt första FINALLY FRIDAY , HURRA HURRA! Winning! Som jag kämpade med det, och känslan av achievment var hög! Fick ett mail senare också av chefen som sa bra jobbat! Och tror inte hon säger det om hon inte menar det, så det känns braa! Så nu har jag satt första ribban, nu ska jag bli bättre! 

I lördags flyttade vi hela dagen. Ny lägenhet, samma komplex! Mycket fräschare! Och den har en väldigt tjejig touch, jämfört med innan. Sen käkade vi den traditionella flyttpizzan och sen stack vi ut i downtown med några av Julias kompisar! Kul att komma lite till downtown, är inte där så ofta annars ju. Trodde det skulle va dyrt att åka dit, men det gick väldigt smidigt och billigt, yay. Dock var det jäkligt kallt, faktiskt, så frös en hel del under kvällen. Men det var trevligt. Kul att få umgås med mina nya roomies/kollegor också, även fast man spenderar en massa tid tillsammans i samma lägenhet, och på jobbet, så är det när man går ut o gör saker tillsammans som man faktiskt lär känna varandra.

Söndagen så träffade vi JC, han som hämtade mig på flygplatsen när jag anlände, han tog med oss på lite sightseeing i LA. Först körde vi till Downtown, käkade fish tacos på ett litet ställe som man aldrig hört talas om, Senior Fish. Sen gick vi runt i downtown. Alltså, SÅ mycket kontraster det finns i en stad. En gata ser ut som ett gammalt new york, 2 blocks längre ner är man i financial district med HÖÖGA skyskpapor som får en att känna sig som en fis i missisippi (liten alltså), sen finns art district med massa hippies, och flower district, och china town och little tokyo och koreatown…. Och the list goes on… Och man ser de mest random saker, en som har öppnat en kiosk i en gammal container tillexempel.. Men det är det som är charmen med LA, alla bara gör det de vill göra, ser ut som de vill, det finns något för alla i LA, här är ingen, men ändå alla udda. Det är normalt att vara annorlunda typ. I like it, I love it.

 

Efter downtown körde vi till Venice, och bara att komma till Venice beach är som att komma till en helt annan värld. Här ser man så många olika typer av människor, konstiga, coola, läskiga… vet inte hur jag ska förklara det, men man förstår om man ser det. Sen gick vi till venice canal district. För er som inte visste är att Venice i LA har fått sitt namn efter Venice i Italien.. alltså pga sina kanaler! Och bara att komma dit var en sådan kontrast från venice beach.. Jättefint var det!

 

 

Also, att komma ner i santa monica igen, där jag har såå mycket minnen ifrån olika ställen, ställen jag hade glömt bort och sen när jag kom dit igen så dök det upp igen. Känns som att jag är som en gid och ser tillbaka på migsjälv när jag var där för 2 år sedan. Sjukt att minnen kan vara så platsknutna. Verkligen DejaVu och en massa känslor som snurrade. Jag kommer ihåg exakt hur jag kände vid de tillfällen då jag var där. Vi körde förbi min gamla skola igen.. Nostalitripp i SM, verkligen. För då jag åkte hem 2014, då hade jag inte en tanke på att jag skulle se och vara på dessa platser igen, tror också därför att jag reagerade så starkt när jag fick se dem igen. Tillexempel när jag tog denna bilden i 2014 så var jag med Tadd som skrämde mig precis när jag skulle ta det fotot. Detta hade jag sedan helt glömt bort. Men när vi var där i söndags, så kom det tillbaka som en flashback.

Va tvungen att kolla igenom alla bilder nu för att hitta just denna på Venice. Gud så mycket minnen jag har från LA. Vilken resa mina 2 år i LA var, wow. När jag ser tillbaka på det såhär så tänker jag bara ”fan vad det är kul att leva”. Så mycket man kan uppleva och göra. Och vilken tur att man har ett minne. Vad vore ett liv utan minnen egentligen.

Ooookej, så back to vad jag egentligen pratade om. Sightseeing i LA...

Ja allså. På denna dagens sightseeing fick jag grepp om hur diverse, mångfaldigt, gigantiskt och fantastiskt LA är. Kul att få en local LA-bo att visa/köra runt en så man får uppleva LA på riktigt. LA har sån otrolig karaktär, personlighet, det finns ingen annan stad i världen som är som LA. (Tror jag iaf, då jag inte har varit i världens alla städer (än)).

Sen avslutade vi dagen på cheesecake factory (såklart) och sen åkte vi tjejer hem o kollade på film.

En jäkligt bra dag helt enkelt.

Idag är det måndag. måndag den 25e januari. Har jobbat, jobbet gick bra, dagen sprang iväg. Kom hem, facetimeade med David som spelat dataspel och glömt att gå o lägga sig, så fick snackat en liten stund.

Tänker på er därhemma idag. Önskar jag kunde varit hemma idag, sitta med vid matbordet, åka med till kyrkogården. Bara vara där. För idag skulle Tobias fyllt 20 år. Det känns så overkligt att ens tänka på det. Det känns så fel och konstigt att säga. Att jag skulle haft en bror, men jag har inte det. Det är så orättvist att han inte fick chansen att leva sitt liv. Det är så orättvist att inte han fick chansen att växa upp, lära sig saker, uppleva saker, minnas, att kunna känna glädje, entusiasm och alla andra känslor, aldrig kunna känna glädjen av att bli välkomnad hem av en hund, aldrig kunna sitta på stranden och njuta av en vacker solnedgång. Åh vad jag önskar att han hade fått en chans att leva.

Det är en konstant reminder över hur skört livet är, hur mycket man har att vara tacksam över. Det är så många som får chansen att leva men aldrig tar den. Jag är beslutsam om att ta den. Därför tar jag aldrig en solnedgång för givet. Att leva är ett privilegium, det får man inte glömma.

Därför ska man göra det man vill göra och vara den man vill vara.  Typ, ”be what you want to be, not what other wants to see”, aint got time trying to please everybody, I’m busy living.

Det var allt för nu. 1154 ord, jeez. 

Puss och kram på er där hemma. Älskar er!